Digitaliseringen av järnvägen måste drivas snabbare

2022-03-02

Bättre kostnadskontroll, effektivare underhåll, bättre punktlighet och nya stambanor. Det är målen för Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket sedan 1 mars 2022.

Roberto Maiorana kom till Trafikverket hösten 2016 som chef för verksamhetsområde Trafikplanering och har under de senaste åren varit ansvarig för verksamhetsområde Trafik med planering och genomförande av trafiken på de svenska järnvägarna.

Dessförinnan har han jobbat många år på SAS, bland annat som chef för SAS i Italien, chef för kundkontakter och SAS Ground Handling Sweden, det vill säga markservicen.

– Det var väl delvis en slump att jag halkade över från flyget till järnvägen, säger Roberto Maiorana.

– Men jag lärde mig oerhört mycket säkerhetstänkande inom SAS och jag lärde mig mycket om ledarskap och om verksamhetsomställningar och organisationsförändringar.

Roberto Maiorana är 59 år och född och uppvuxen i Sverige, men med en pappa från Italien som förklarar det i Sverige något ovanliga namnet.

Roberto Maiorana tillträdde som generaldirektör för Trafikverket 1 mars. Bo Netz hade vikarierat som chef för Trafikverket sedan årsskiftet då Lena Erixons förordnande löpte ut.

Tillståndsbaserat underhåll

Medan Maiorana och Trafikverket väntar på att regeringen ska fastställa Nationella planen för infrastrukturen 2022–2033 finns en del att ta tag i. En viktig satsning är en ökad digitalisering av trafikledning och infrastruktur.

– Jag tror vi måste driva den utvecklingen snabbare än hittills, säger Roberto Maiorana.

– Vi står inför ett teknikskifte där mycket av det som i dag görs mer eller mindre manuellt när det gäller kapacitetstilldelning och kontroll av anläggningsstatusen som tillståndet för spår, växlar och kontaktledningar kan göras digitalt.

– Det kommer att ge ett mer tillståndsbaserat underhåll där vi bättre kan se vad som behöver åtgärdas och vad som behöver bytas.

– Vi ska se till så att människor kan resa och gods kan transporteras snabbt och tryggt på järnvägarna, säger han.

– Men trafiken ökar och därmed slitaget på spår och kontaktledningar. Det kräver – även om vi får bättre koll på anläggningen – ökade insatser för att vidmakthålla en god standard.

Ökade resurser ger bättre förutsättningar

Han vill inte medge att det finns en underhållsskuld inom banunderhållet i Sverige som Transportindustriförbundet hävdar.

– Jag vill åtminstone inte uttrycka det på det sättet, säger han.

– Vi har 14 800 kilometer spår att underhålla och våra möjligheter att hålla dem i gott skick ökar eftersom vi tillförs resurser. Vi har fått bättre förutsättningar och kommer att förbättra standarden.

Riksrevisionen påpekade 2021 att många investeringar blir betydligt dyrare än vad Trafikverket räknat med. Politikerna i riksdagens trafikutskott ansåg att Trafikverket måste bli bättre på bedöma kostnaderna.

Roberto Maiorana håller med.

– Kostnadskontrollen måste bli bättre, säger han.

– Det finns en förbättringspotential i hela organisationen men det är ju främst i de stora projekten det blir tydligt när beräkningarna inte stämmer.

– Men det är svårt att beräkna kostnaderna i projekt som pågår i många år och där priserna på material och resurser ökar väldigt olika. Men det pågår ett arbete inom Trafikverket för att kostnaderna inte ska öka från planering till slutförande, säger Roberto Maiorana.

Nya stambanorna behövs

Trafikverkets förslag till Nationell plan för underhåll och investeringar är ute på remiss inför regeringens beslut i sommar. Det finns ett starkt missnöje på många håll i landet mot senarelagda investeringar.

– Jo, vi märker ju av det missnöjet, säger Roberto Maiorana.

– Det är många önskemål som inte kan uppfyllas men det är som sagt regering och riksdag som anger ramarna och vi försöker göra så bra avvägningar mellan olika projekt som vi kan.

Sverige är bland de sista stora EU-länderna att bygga järnvägar för 250 km/h eller högre hastigheter.

– De nya stambanorna behövs i första hand för att öka kapaciteten i järnvägsnätet, säger Roberto Maiorana.

– Det blir bättre plats för godståg och regionaltåg på dagens stambanor när vi får nya stambanor.

– Men när vi bygger nytt är det fördelaktigt att bygga för högre hastigheter eftersom det ger kortare restider och gör att fler väljer att resa med energisnåla och klimatvänliga tåg.”

Öppnar för tyngre och längre godståg

Roberto Maiorana säger också att han vill se en anpassning av de svenska järnvägarna för längre och tyngre godståg som transportköpare och godstågsbolag kräver.

Men han är ännu inte beredd att göra några stora utfästelser om möjligheten att köra 750, 835 eller 1 050 meter långa godståg eller att generellt öka tillåtna metervikten till 8,0 ton/meter eller att införa 25 tons axellast på alla banor.

– Det pågår ett omfattande arbete för att tillåta längre och tyngre tåg men det tar tid, det är inget som vi kan ordna på några få år.

Även om tågförseningarna inte är så omfattande som många tycks tro är de tillräckligt irriterande för många tågresenärer och godskunder.

– Vi har haft en bra punktlighet under pandemin när den långväga persontågstrafiken varit utglesad, säger Roberto Maiorana.

Trångt på spåren

– När tågtrafiken ökat igen har punktligheten tyvärr försämrats, det är väldigt mycket trafik på många sträckor i Sverige och det uppstår lätt förseningar.

– Men man ska komma ihåg att när 92 procent av tågen var i tid för några år sedan tyckte många att det var väldigt bra, nu tycker vi att det är ganska dåligt. Kraven har ökat.

– Vi har ett bra samarbete med tågtrafikföretagen, vi har gjort tågplanerna mer robusta och det ger resultat. Vi måste också se till att tåg som inte kan hålla den planerade hastigheten inte får köra.”

Nyligen formulerade Swedtrain en kravlista till den nya generaldirektören för Trafikverket. I den listan nämnde man bland annat en ökad digitalisering, mer prediktivt underhåll, en utåtriktad generaldirektör och alternativ finansiering av stora järnvägsprojekt.

På den sista punkten kan inte Roberto Maiorana göra så mycket, digitalisering och prediktivt underhåll kommer han att jobba för och han lovar att vara kommunikativ.

– Jag ska göra mitt allra bästa för att leva upp till krav och förväntningar, säger han.

– Det finns väldigt många duktiga medarbetare inom Trafikverket och vi har en bra organisation även om vissa kanske kan uppleva den som spretig. Jag ska också försöka att vara tillgänglig och jag vill verkligen ha en dialog med alla intressenter, avslutar Roberto Maiorana.

Foto: Johanna Vikar/Trafikverket